Jag vet inte vad det har tagit åt matte och husse. De har fått för sig att jag ska vara ensam två, tre timmar varje dag nu. De sätter upp mig i den stora nya buren i sovrummet (matte säger att hon har fått ge upp alla tankar om att ha ett snyggt inrett sovrum), ger mig ett ben, stänger dörren och lämnar mig där. De säger att jag måste lära mig att vara ensam några timmar nu och vill passa på att träna mycket när grannen är borta en månad.
De har även pluggat in nån konstig grej i vägguttaget som ska utsöndra samma feromoner som mamma gjorde när jag var liten. DAP heter det tydligen, sicken skit tycker jag. Jag vill hellre ha mamma Jamila i så fall...
Jag skäller och ylar, struntar i att jag har ett gott ben. Och för att verkligen visa dom att de är dumma så har jag börjat tugga sönder min Biabädd jag har i buren. Då ska de nog lära sig...
Men ska jag vara riktigt ärlig så glömmer jag faktiskt av att det är synd om mig ibland. Då lägger jag mig ner och snuttar lite på min gorilla istället.
Men för det mesta är det synd om mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar